Drängkammare

Av olika anledningar så har behovet av en vettig lokal för allt snickrade växt sig allt starkare på gården. Att slipa och måla inomhus blir ju både dammig och luktar starkt, samtidigt som det inte är hållbart att bara snickra på den varma delen av året, då har man ju fullt upp ändå.

Så i samband med att ladan fick sig en välbehövlig ansiktslyftning tog vi även beslutet att göra ett krafttag med drängkammaren och dels laga de gamla vattenskadorna, dels inreda den till ett fungerande åretrunt-snickeri.

Fönstren var ju redan åtgärdade, så det som nu behövde göras var att riva ur allt det gamla fuktskadade samt den gamla kakelugnen och murstocken. Inget av detta skulle iallafall användas i snickeriet.

Befintliga takreglar/stockar c-c 1200

Kakelugnen var inte i det bästa av skick, men alla delar har märkts upp och dokumenterats för en eventuell framtida renovering. Murstocken plockade vi ner sten för sten och sparade de som inte var spruckna. Murtegel kan komma att behövas för framtida projekt....

En mindre fin kakelugn

Bjälklaget mellan över och undervåningen i drängkammaren var, som vanligt i gamla hus, isolerad med spån. Dessvärre har övervåningen aldrig haft någon golvbeklädnad och dessutom varit avstjälpningsplats för allehanda skit och glaskross så allt detta skottades ut.

Med timmerstockarna i bjälklaget frilagda valde vi att regla upp med 95x195 reglar på c-c 600. Stockarna låg på c-c 1200 och hade antagligen räckt rent hållfasthetsmässigt, men eftersom vi inte är helt säkra på vad vi tänkt ha där uppe var det en liten kostnad att dimensionera upp det hela.



Väggar rensade och timret frilagt

Vi fick även fått tips och råd från en lokal timmerman hur vi skulle laga de timmer som blivit förstört av den tidigare vattenläckan. Tack och lov har det visat sig att stor del av skadan bara var i det yttre lagren av stockarna. Kärnan är fortfarande intakt varför vi inte behöver byta ut någon stock av hållfasthetsmässiga skäl. Istället salar vi i med halvsulning där behovet finns och resten "gömmer" vi bakom panel.

Golvet slipat och målat, reglar och glespanel på plats

Snart har vi en snickarbod som även kan användas vintertid
/Herr Dalecarlicus

Potatislår

Eftersom jordkällaren fått ny dörr och det växer i grönsaks/potatislandet var det på sin plats att bygga en liten potatislår till jordkällaren.

Konstruktionen är tämligen enkel och rättfram. En stor låda med ett lätt sluttande bottenplan som gör att potatisarna och rotfrukterna förhopningsvis rullar fram i den utstickande hon.

Potatislåren är byggd av vanligt regelvirke och råplan som fått sig en omgång i rikt och planhyveln för att få finare ytor. Jag inbillar mig också att det ur renlighetssynpunkt inte skadar att ha hyvlade ytor istället för råplanens sågade sidor.

Invändigt kan den avdelas i två separata fack så att man kan skilja gosakerna åt.

/Herr Dalacarlicus.

Jordkällardörr

Eftersom vi hade den goda smaken att proppa kökslandet fullt i frön, plantor och sättpotatis som kom det som ett brev på posten att jordkällaren behövde lite till kärlek. Vi har ju tidigare röjt ur all gammalt bråte från jordkällaren samt singlat upp cirka 10 cm för att få ny fint underlag. Det som nu behövde göras var dels att få till en fungerande ventilation som samtidigt håller skadedjur borta, samt den inte oviktiga detaljen; ny dörr.

Eftersom den tidigare dörren var anpassade till dvärgarnas standardmodulmått och vi alla vet att det är lite knivigt att köpa dessa dörrar var det  bara att börja bygga själv. Av ren exprimentlusta så tänkte jag även att det var dags att prova hur de är att sammanfoga trä med något annat än bara halvt i halvt.

Valet av fog har föll då på det som på engelska kallas "draw boring". Vad tekniken heter på svenska har jag inte riktigt lyckats ta reda på, men är alltså en typ av fogning med tapp och slits där fogen förstärks med hjälp av en plugg som slås excentriskt genom fogen och på så sätt gör att den sitter som berget.

Eftersom ramen kommer att byggs i massivt virke tillverkas ramdelarna i dörren genom att 45x95 reglar delas på längden. Därefter ändvänds den ena halvan av regeln samt vrids 180 grader så att den hyvlade sidan kan limmas mot den andra hälftens sågade sida, så kallad vändlimning med störtning. Det här gör man för att virkets inneboende spänningar ska ta ut varandra och få en formstabil regel till dörrens ram.

Akta huvudet vid passage

In mot jordkällaren kläs dörren med 12mm plywood och utåt kläs den med panel, däremellan är dörren isolerad med mineralull. Dörren har även försetts med ett så kallat AD-lås, vanligt på allehanda uthusdörrar, samt en ventil för att reglera luftgenomströmningen i jordkällaren.

/Herr Dalacarlicus

Inredning av jordkällare

Med ny dörr till jordkällaren blev det även motiverat att få till det lite bättre med hyllförvaringen. Ibland får man faktiskt fuska, speciellt när det är billigare att köpa färdiga lagerhyllor än att tillverka egna.

Sagt och gjort, kosan ställdes till varuhuset med fyra stora versaler.

Nu ska bara resten av hyllorna fyllas

När allt är ihopskruvat och golvet avvägt så blir det riktigt stadigt. Alla hyllben är även placerade på en bit tjärpapp för att förhindra att eventuell fukt och rötangrepp på trät.

/Herr Dalacarlicus

Katten på råttan och råttan på repet....

Sommarens semester var egentligen avsatt för att fortsätta med källaren, men eftersom vädret var för bra för att man skulle vilja gömma sig under jord, blev källaren skjuten på framtiden och ladan fick sig en ansiktslyftning istället.


Egentligen var det tänkt att bara fönstren på drängkammaren skulle renoveras, men när det var gjort blev det uppenbart att även kortsidan mot vägen behövde rödfärgas eftersom fönstren blivit så fina.

När kortsidan var gjord såg dock resten av ladan så anskrämlig ut att det var lika bra att ta resten av ladan på en gång. Och när hela ladan var rödfärgad så kunde vi ju inte gärna lämna dörrarna omålade eller hur?

Dessutom matchade inte insidan av drängkammaren längre de fina fönstren, så det var väl lika bra att ta tag i den också...

Men mer om det i ett annat inlägg

/Herr Dalacarlicus

Hemliga kammare

Ibland hittar man saker som man inte alls förväntar sig på tomten. Ett av vårens kraftiga blåsväder drog omkull en rejäl gran på tomten och då vindfället skulle kapas upp hittade vi ett gammlat mossbevuxet betonglock precis i utkanten av tomten.

Nyfiken som man är var det omöjligt att inte hämta spettet och bända bort locket för att se vad som fanns under.

Vi hade väl inte i vår vildaste fantasi trott att det under locket skulle dölja sig ett cirka 7 meter djupt murat schakt!

Trots att det rinner en lite bäck förbi bara ett par meter bort var schaktet torrt och längst ner kunde vi se att schaktet övergick i någon slags tunnel. Dessutom fanns det längst ena väggen av schaktet en gammal elkabel som fortsatte ner.

Eftersom vi inte hade en tillräckligt lång stege för att komma ner till botten och Fru Dalecarlicus kände sig lite ringrostig i rephanteringens ädla konst, ringdes vår vän M in för att vi på söndagen skulle kunna rigga rep och fira oss ner i schaktet.

Det ska erkännas att vi såg till att betonglocket lades tillbaka ordentligt på sin plats. Vi vet ju alla vad som kan komma upp ur mörka hemliga schakt i skogen, eller hur?

Dagen efter gick vi, i i sällskap med M, tillbaka till schaktet för att rigga repen. Tack och lov så hade ingenting kommit upp ur schaktet och flyttat locket, utan allt låg kvar som vi lämnat det.

Rep riggades och underteckad fick den tveksamma äran att firas ner till botten för att undersöka vad detta var egentligen.

Väl nere visade det sig att förklaringen var odramatisk om än välkommen. Det vi hittat var gårdens gamla brunn.
I botten av schaktet fanns nämligen en gjuten kammare där den gamla hydrofortanken stod kvar samt fästena för den gamla pumpen.

 I botten av kammaren stack även foderröret upp. Vår teori är att denna brunn byggdes innan djuphålspumpar elelr ejektorpumpar fanns tillgängliga och eftersom en vanligt pump aldrig kan suga vattnet högre än cirka 10 meter (trycka det är enklare) så har man varit tvungen att sänka pumpen till en nivå där man kan suga upp vattnet.
Planen nu är att på sikt dra ner el till kammaren och installera en ny pump som kan förse oss och kanske även våra grananr med "gratis" vatten för bevattning. Vi bor ju på en rullstensås och vattenföringen räcker till och blir över.




/Herr Dalacarlicus