Hjälpreda

Ett av höstens absolut bästa hjälpmedel fick jag tips om på byggahus.se. Inget avancerat, kostar någon tia och funkar perfekt.

Det är helt enkelt ett lite regelsystem sammanfogat halvt i halt som gör att hanteringen av allehanda byggskivor blir löjligt enkelt. Perfekt när man till exempel ska använda sänksågen.

Det är såklart valfritt om man vill ha det på pallbockar eller om man helt enkel låter det ligga på golvet.

Funkade även bra som tapetserarbord med en board på och när man är färdig är det bara att plocka isär det.

4 långa 3 korta

Delvis monterat

Klart

/Herr Dalecarlicus

Innerfönster

Hösten blir allt kallare och gråare, snart faller första snön. Fönstren i Snickeriet och Måleriet är rustade och klara, men har forfarande bara englasfönster och det är ett betänkligt kallras från dem. Det med andra ord hög tid att montera innerfönster.

Original innerfönstren till Drängkammaren finns inte kvar längre, men turligt nog finns innerfönster i lillstugan som passar om man bara salar på dem en aning.

Innerfönstren fästs mot fönstersmygen med hjälp av piggar som helt enkelt är spånskiveskruv som skruvats i bågen och sedan fått huvudet avsågat. Mitt emellan de två innerfönstren dras sedan två vanliga träskruvar som på så vis håller innerfönstren fast mot mittposten.

I utrymmet mellan inner och ytterfönster läggs vadd som hjälper till att buffra eventuell kondens och givetvis passar man på att pynta detta lite lagom...

Fönsterpynt

/ Herr Dalacarlicus

Måleri

Drängkammardelen av ladan har även en övervåning och tanken är att den ska fungera som måleri, men om inte uppvärmningkostnaderna ska skena vintertid så vill det till att det finns lite isolering. Rekomendationen när man bygger hus idag är att isolertjockleken ska vara minst 200 mm vilket innebär att de befintliga sparrarna behöver salas på för att isoleringen ska få plats.

Det kraxiga i kråksången är dock att sparrarna är vanliga stockar och därmed avsmalnande, dessutom har taket under åren satt sig lite vilket gör påsalningen lite mer invecklad. Barnet i mig skulle säkert tycka att det var kul med ett måleri där innertaket är lika snett som på Villa Villerkulla men den preussiskt pedantiske ingenjören i mig protesterar däremot högt vid tanken på detta tilltag.

Så hur gör man då enklast för att få till ett rakt snedtak?  Om man börjar med att dra sig till minnes trigonometriundervisningen i skolan så minns man kanske att ett plan definieras av 3 punkter. Två punkter kan sammanbindas till en linje och detta ger således att ett plan också kan definieras av en linje och en punkt.

Hur hjälper då detta oss? Jo, om man nu som linje i det tänkta planet använder den av lasern givna linjen som markerar var innertaket ska ansluter mot väggen, vi vill ju gärna att detta ska ske vågrätt, då räcker det att man sedan tar valfri punkt på rätt vinkelräta avstånd från innertaket för att lasern ska kunna ge det plan där du vill ha inner taket.

Vågrätt linje för innertakets anslutning mot ytterväggen

Om man beskriver det stegvis så gör man på följande sätt:

Markera med hjälp av lasern i självnivellerande läge var du vill att innertaket ska ansluta mot innerväggen. Observera att det är det vinkelräta avståndet i förhållande till innertaket som är intressant, inte det lodräta avståndet. (i detta exempel är avståndet 210 mm)

Slå av självnivelleringen på laser och låt den horisontella linjen vara påslagen.

Placera lasern på lämligt ställe. (I exemplet är den ställd uppe på reglarna för det horisontella innertaket)

Laser placerad uppe på det vågrätta innertaket,
vinklad ner mot tidigare slagen linje

Rikta in lasern så att den projicerade linjen sammanfaller med den tidigare markerade linjen på väggen samtidigt som du kontrollerar att du har samma vinkelräta avstånd från innertaket till det av lasern projicerade planet. Om inte det befintliga taket och sparrarna är spikraka så kommer måtten såklart att variera aningen så här är det lite sund övervägande som gäller.

När du är nöjd med inställningarna av laser och allt ser ok tar du lämplig regel och skruvar fast på sidan av befintlig sparre. Här underlättar det om man är två för målet är att undersidan av regeln precis ska sammanfalla med planet som laser projicerar.

Därefter tar du lämpligt ritdon och ritar av sparrens kontur på den uppskruvade regel.

Demontera regeln och såga med sticksåg efter den uppritade konturen. Tänk på att kompensera för pennans tjocklek.

Nu bör du ha en tillsågad regel som när den fästs på sparren ska ha god passform och vars insida ligger i rätt plan.

Upprepa för övriga sparrar.

Om du varit noggran och har lite tur ska samtliga påsalade reglar tillsammans bilda ett sammanhängade plan på rätt avstånd från yttertaket och med vågrät anslutning mot innerväggen.


Sparrar påsalade

/Herr Dalecarlicus

Drängkammare

Av olika anledningar så har behovet av en vettig lokal för allt snickrade växt sig allt starkare på gården. Att slipa och måla inomhus blir ju både dammig och luktar starkt, samtidigt som det inte är hållbart att bara snickra på den varma delen av året, då har man ju fullt upp ändå.

Så i samband med att ladan fick sig en välbehövlig ansiktslyftning tog vi även beslutet att göra ett krafttag med drängkammaren och dels laga de gamla vattenskadorna, dels inreda den till ett fungerande åretrunt-snickeri.

Fönstren var ju redan åtgärdade, så det som nu behövde göras var att riva ur allt det gamla fuktskadade samt den gamla kakelugnen och murstocken. Inget av detta skulle iallafall användas i snickeriet.

Befintliga takreglar/stockar c-c 1200

Kakelugnen var inte i det bästa av skick, men alla delar har märkts upp och dokumenterats för en eventuell framtida renovering. Murstocken plockade vi ner sten för sten och sparade de som inte var spruckna. Murtegel kan komma att behövas för framtida projekt....

En mindre fin kakelugn

Bjälklaget mellan över och undervåningen i drängkammaren var, som vanligt i gamla hus, isolerad med spån. Dessvärre har övervåningen aldrig haft någon golvbeklädnad och dessutom varit avstjälpningsplats för allehanda skit och glaskross så allt detta skottades ut.

Med timmerstockarna i bjälklaget frilagda valde vi att regla upp med 95x195 reglar på c-c 600. Stockarna låg på c-c 1200 och hade antagligen räckt rent hållfasthetsmässigt, men eftersom vi inte är helt säkra på vad vi tänkt ha där uppe var det en liten kostnad att dimensionera upp det hela.



Väggar rensade och timret frilagt

Vi fick även fått tips och råd från en lokal timmerman hur vi skulle laga de timmer som blivit förstört av den tidigare vattenläckan. Tack och lov har det visat sig att stor del av skadan bara var i det yttre lagren av stockarna. Kärnan är fortfarande intakt varför vi inte behöver byta ut någon stock av hållfasthetsmässiga skäl. Istället salar vi i med halvsulning där behovet finns och resten "gömmer" vi bakom panel.

Golvet slipat och målat, reglar och glespanel på plats

Snart har vi en snickarbod som även kan användas vintertid
/Herr Dalecarlicus

Potatislår

Eftersom jordkällaren fått ny dörr och det växer i grönsaks/potatislandet var det på sin plats att bygga en liten potatislår till jordkällaren.

Konstruktionen är tämligen enkel och rättfram. En stor låda med ett lätt sluttande bottenplan som gör att potatisarna och rotfrukterna förhopningsvis rullar fram i den utstickande hon.

Potatislåren är byggd av vanligt regelvirke och råplan som fått sig en omgång i rikt och planhyveln för att få finare ytor. Jag inbillar mig också att det ur renlighetssynpunkt inte skadar att ha hyvlade ytor istället för råplanens sågade sidor.

Invändigt kan den avdelas i två separata fack så att man kan skilja gosakerna åt.

/Herr Dalacarlicus.

Jordkällardörr

Eftersom vi hade den goda smaken att proppa kökslandet fullt i frön, plantor och sättpotatis som kom det som ett brev på posten att jordkällaren behövde lite till kärlek. Vi har ju tidigare röjt ur all gammalt bråte från jordkällaren samt singlat upp cirka 10 cm för att få ny fint underlag. Det som nu behövde göras var dels att få till en fungerande ventilation som samtidigt håller skadedjur borta, samt den inte oviktiga detaljen; ny dörr.

Eftersom den tidigare dörren var anpassade till dvärgarnas standardmodulmått och vi alla vet att det är lite knivigt att köpa dessa dörrar var det  bara att börja bygga själv. Av ren exprimentlusta så tänkte jag även att det var dags att prova hur de är att sammanfoga trä med något annat än bara halvt i halvt.

Valet av fog har föll då på det som på engelska kallas "draw boring". Vad tekniken heter på svenska har jag inte riktigt lyckats ta reda på, men är alltså en typ av fogning med tapp och slits där fogen förstärks med hjälp av en plugg som slås excentriskt genom fogen och på så sätt gör att den sitter som berget.

Eftersom ramen kommer att byggs i massivt virke tillverkas ramdelarna i dörren genom att 45x95 reglar delas på längden. Därefter ändvänds den ena halvan av regeln samt vrids 180 grader så att den hyvlade sidan kan limmas mot den andra hälftens sågade sida, så kallad vändlimning med störtning. Det här gör man för att virkets inneboende spänningar ska ta ut varandra och få en formstabil regel till dörrens ram.

Akta huvudet vid passage

In mot jordkällaren kläs dörren med 12mm plywood och utåt kläs den med panel, däremellan är dörren isolerad med mineralull. Dörren har även försetts med ett så kallat AD-lås, vanligt på allehanda uthusdörrar, samt en ventil för att reglera luftgenomströmningen i jordkällaren.

/Herr Dalacarlicus

Inredning av jordkällare

Med ny dörr till jordkällaren blev det även motiverat att få till det lite bättre med hyllförvaringen. Ibland får man faktiskt fuska, speciellt när det är billigare att köpa färdiga lagerhyllor än att tillverka egna.

Sagt och gjort, kosan ställdes till varuhuset med fyra stora versaler.

Nu ska bara resten av hyllorna fyllas

När allt är ihopskruvat och golvet avvägt så blir det riktigt stadigt. Alla hyllben är även placerade på en bit tjärpapp för att förhindra att eventuell fukt och rötangrepp på trät.

/Herr Dalacarlicus

Katten på råttan och råttan på repet....

Sommarens semester var egentligen avsatt för att fortsätta med källaren, men eftersom vädret var för bra för att man skulle vilja gömma sig under jord, blev källaren skjuten på framtiden och ladan fick sig en ansiktslyftning istället.


Egentligen var det tänkt att bara fönstren på drängkammaren skulle renoveras, men när det var gjort blev det uppenbart att även kortsidan mot vägen behövde rödfärgas eftersom fönstren blivit så fina.

När kortsidan var gjord såg dock resten av ladan så anskrämlig ut att det var lika bra att ta resten av ladan på en gång. Och när hela ladan var rödfärgad så kunde vi ju inte gärna lämna dörrarna omålade eller hur?

Dessutom matchade inte insidan av drängkammaren längre de fina fönstren, så det var väl lika bra att ta tag i den också...

Men mer om det i ett annat inlägg

/Herr Dalacarlicus

Hemliga kammare

Ibland hittar man saker som man inte alls förväntar sig på tomten. Ett av vårens kraftiga blåsväder drog omkull en rejäl gran på tomten och då vindfället skulle kapas upp hittade vi ett gammlat mossbevuxet betonglock precis i utkanten av tomten.

Nyfiken som man är var det omöjligt att inte hämta spettet och bända bort locket för att se vad som fanns under.

Vi hade väl inte i vår vildaste fantasi trott att det under locket skulle dölja sig ett cirka 7 meter djupt murat schakt!

Trots att det rinner en lite bäck förbi bara ett par meter bort var schaktet torrt och längst ner kunde vi se att schaktet övergick i någon slags tunnel. Dessutom fanns det längst ena väggen av schaktet en gammal elkabel som fortsatte ner.

Eftersom vi inte hade en tillräckligt lång stege för att komma ner till botten och Fru Dalecarlicus kände sig lite ringrostig i rephanteringens ädla konst, ringdes vår vän M in för att vi på söndagen skulle kunna rigga rep och fira oss ner i schaktet.

Det ska erkännas att vi såg till att betonglocket lades tillbaka ordentligt på sin plats. Vi vet ju alla vad som kan komma upp ur mörka hemliga schakt i skogen, eller hur?

Dagen efter gick vi, i i sällskap med M, tillbaka till schaktet för att rigga repen. Tack och lov så hade ingenting kommit upp ur schaktet och flyttat locket, utan allt låg kvar som vi lämnat det.

Rep riggades och underteckad fick den tveksamma äran att firas ner till botten för att undersöka vad detta var egentligen.

Väl nere visade det sig att förklaringen var odramatisk om än välkommen. Det vi hittat var gårdens gamla brunn.
I botten av schaktet fanns nämligen en gjuten kammare där den gamla hydrofortanken stod kvar samt fästena för den gamla pumpen.

 I botten av kammaren stack även foderröret upp. Vår teori är att denna brunn byggdes innan djuphålspumpar elelr ejektorpumpar fanns tillgängliga och eftersom en vanligt pump aldrig kan suga vattnet högre än cirka 10 meter (trycka det är enklare) så har man varit tvungen att sänka pumpen till en nivå där man kan suga upp vattnet.
Planen nu är att på sikt dra ner el till kammaren och installera en ny pump som kan förse oss och kanske även våra grananr med "gratis" vatten för bevattning. Vi bor ju på en rullstensås och vattenföringen räcker till och blir över.




/Herr Dalacarlicus

Källaren forts

Även om vi legat på latsidan vad gäller bloggandet över vintern så har vi legat i vad gäller källarprojektet. Det ska villigt erkännas att källaren tagit betydligt mer tid och kraft i anspråk än vad någon av oss egentligen förstod från början och det kanske var lika bra det.

Så här i efterhand kan man konstatera att vi underskattat hur mycket "pill" det skulle komma att bli för att få marknivån på rätt höjd, vattenledningar och avlopp på rätt plats och spåren för elen där vi ville ha dem. Lägg därutöver till att pannbygget oplanerat kom att göras av oss själva så är det inte så konstigt att källaren kom att släpa lite.

Nu har det dock tagit bra fart igen och samtliga rum i källaren har preparerats, grävts ur och planats till. Den gamla panna och källartrappen har demonterats, den senare kommer efter en omgång med slipmaskiner och penslar återbördas till sin plats.

Hela avloppet har bytts ut upp till eller strax över källartaksnivå och nytt vatten för källaren samt stammar för övervåningen är på väg att monteras.

Liksom i pannrummet ligger det på den avjämnade marken markduk, isodrän, åldersbeständig byggplast, cellplast och ovanpå allt detta kommer den blivande plattan att gjutas.


Platsen för den gamla panna
Så här såg det ut för någon månad sen

Kvar att göra innan gjutningen är att få elen, det varma tappvattnet samt golvvärmeslangen på plats!

Det blivande badrummet med duschuttag, golvbrunn,
wc-anslutning och fördelningsskåp för tappvattnet

/Herr Dalecarlicus

Värmesystemsberäkning

Att beräkna storleken på värmesystemet är inte helt enkelt då man sällan har helt klara värden att gå på. Men så här har vi räknat:

Energimyndigheten säger att man som närmevärde kan räkna effektbehovet för uppvärmning vid dimensionerande utetemperatur enligt följande tumregel:

Nyare villa 45W/kvm

Äldre villa 70W/kvm

Eftersom vårt hus helt klart är ett äldre hus räknar vi på det senare värdet.

Enligt fastighetsregistret har vi en boyta på 172 kvm vilket ger oss ett effektbehov på 12kW (70+172=12040W) på årets kallaste dag. (Den kallaste temperaturen huset ska klara kallas dimensionerande temperatur och ligger för södra dalarna på cirka -25 grader Celsius)

Hur väl stämmer detta då mot verkligheten?

Om vi antar att värmesystemet har en verkningsgrad på 80% för uppvärmningen av boytan och vi tar förra vinterns pelletsförbrukning på cirka 4-5 16kg säckar/dygn när det är som kallast som ett realistiskt värde blir effektbehovet följande:

Verkningsgrad 80% vilket nog ska ses som ett mycket optimistiskt värde.

Förbrukad mängd pellets 24h = 16x5 = 80kg

Energiinnehåll i pellets = 4,8 kWh/kg

Energibehov per dag = 80 x 4,8 x 0,8 = 307 kWh

Energibehov per timme = 307 / 24 = 12,8 kWh och sneglar man på uträkningen baserat på energimyndighetens värde så verkar det ju rimligt.

Med det nya värmesystemet kommer dock källaren att bli uppvärmd via golvvärme vilket givetvis ökar energibehovet. Dock kan man anta att energibehovet inte kommer att vara större än de 45 W/kvm som Energimyndigheten ger som riktvärdeför nya hus eftersom källaren är nydränerad och isolerad med 200 mm isodrän på utsidan samt att det även kommer att vara 200 mm isolering under golvet och det är få och små antal fönster.

Uppvärmd yta i källaren blir då 80kvm á 45 W = 3,6 kW

Vi kan kolla rimligheten i detta genom att anta att de 20 % i förluster som panna har till stor del sker som värmestrålning till källaren detta skulle då ge:

0,2 x 4,8 x 80 = 76,8 kWh / dygn = 3,2 kWh i timmen

Så för att summera :

Det kommande värmebehovet för vårt hus är högt räknat vid kallasta dagen på året 16 kWh

/Herr Dalacarlicus

Panninstallation

Efter mycket funderingar och diskussioner med rörmokare i släkten bestämde vi oss för att rören i det nya värmesystemet skulle få bli järnrör s.k. blå rör som man gängar och tätar mot kopplingarna med lin och rörkitt. Det fanns fler orsaker till detta, dels är grova kopparrör och framförallt kopplingar 3-4 gånger så dyrt som stålrör och svarta rördelar. Om man dessutom skulle ha valt presskopplingar till kopparrören tillkommer kostnad för hyra av verktyg alternativ inköp för 10 sköna laxar. (Även Herr Dalacarlicus har sina gränser vad gäller verktygsinköp, tror eller ej.)

Järnrör däremot kan man gänga med kinesprylar från Jula och de kostar en spottstyver, dessutom blir det stabil, stabil som f-n faktisk som dr Alban skulle ha sagt. Och när verktygen för att gänga rör ändå behövs för att koppla ihop den gamla systemet med det nya var valet lätt. Den enda nackdelen är möjligen att gänga rör för hand tar sin lilla stund, men det uppvägs av att det manar till eftertanke. Dvs, man gör klok i att ha som rättessnöre, att man nog bör tänka efter före. - Tage Danielsson



1" rör



Det senaste veckorna har Herr Dalacarlicus i lugn och ro tränat på gängandets ädla konst då panna, acktank laddkoppel och ventiler kopplats samman och är därför rejält varm i kläderna, både bildligt och ordagrant talat, inför ingreppen i det befintliga värmesystemet. Eftersom det kräver lite pondus att gänga 1 1/4" rör kan jag verkligen rekommendera att lägga denna syssla runt julhelgerna. 

För tappvattnet används kopparör som kapillärlöds med en speciell lödtång.

Pannan måste såklart anslutas mot en skorsten och i vårt fall blev det samma murstock som tidigare fast från ett annat håll. Även samma pipa används eftersom denna har tillräckligt stor tvärsnittsarea. Inmurningsstos gick inte att hitta i rätt mått till rimliga priser och där svetsade vi helt sonika ihop en egen.



Murstock målad och rökrör + sotlucka monterat


Som synes blir det en och annan rörstump som ska kopplas ihop innan allt kan tas i drift.

Panna, tank och lite rör

Vi har valt att låta pannrummet vara ett rent pannrum. Dvs all styrning och värmefördelning till huset sker i angränsande groventré. Dels gör detta att det inte finns några känsliga komponenter som man riskerar ha sönder då man ska lyfta in veden med traktor. Det gör också att eventuell insamling av mätvärden kan ske i en renare miljö (vp-rör finns dragna i golvet fram till dykrör på tanken.) Slutligen gör detta att om vi i framtiden hyr ut lillstugan kan pannrummet förses med en separat nyckel och hyresgästen kan enbart elda och inte av misstag påverka värmereglering i vårt hus.



Matning över till angränsande rum och värmecentral



Det här kan sägas vara den största anledningen till att vi skötte installationen själva. Vårt system är ett öppet övertrycksfritt system vilket gör att expansionskärlet sitter i källaren bredvid ackumulatortanken och inte uppe på vinden. Istället sitter det en strypning på returen från radiatorerna och cirkulationspumpen får skapa det tryck som behövs för att få vattnet upp till den översta radiatorn. För en mer ingående beskrivning av hur övertrycksfria system fungerar rekommenderas byggahus.se där ämnet ingående diskuteras. Dessvärre fanns det ingen rörmokare i trakten som var så intresserad att göra detta jobb så därför blev det att ta sig an detta själv.



Expansionskärl och förberett för kulvert till lillstugan

/Herr Dalacarlicus



Pannrum forts 5

Med hjälp av en snäll bekant från byn var det dags att börja få de tunga pjäserna, panna och ackumulatortank, på plats. Först behövde dock isoleringen för tankens bak och undersida ställas i ordning. För även om det skulle vara skönt med golvvärme i köket kan nog 90 grader bli i varmaste laget. Tanken kommer därför att isoleras med 400 mm på toppen, 200 mm runt om och 90mm under.



Reglar utlagda för tank



Isolering för botten av tanken


Tanken var lite meckig att baxa in. Turligt nog hade vi hjälp av en bra lastmaskin och långgafflar till denna. Med några kasserade rörbitar under tanken kunde sedan hela härligheten rullas på plats, sakta men säkert.

Samma taktik användes även för att få pannan på plats. Rörbitar, lite pust och stånk samt gott humör verkar lösa det mesta!


Tank på plats, pannan nästan på plats

/Herr Dalacarlicus